Grundläggande förutsättningar för en rätt förståelse av MFS undervisning

- Det finns bara en Gud, den Evige odödlige, osynlige, oföränderlige, skaparen av himmel och jord, vars namn transkriberat skrivs YHWH eller JHWH

- Gud kan inte födas eller dö och han har ingen moder eller fader.

- Den Eviges Ord blev först givet i skriftlig form och sedan blev det en människa i Jeshua från Nasaret. Han föddes av en kvinna som den "andre Adam", utan det fallna människosläktets syndanatur. Han blev av den Evige gjord till Messias den levande Gudens son. Efter sin uppståndelse blev Jeshua upphöjd av Fadern till att vara Herre och domare över döda och levande. Han skall återkomma i makt för att sätta sig på sin fader Davids tron i Jerusalem och regera tills alla fiender lagts under hans fötter.

- "Den helige Ande" är inte en separat person, utan Guds egen Ande.

- Människan blir inte frälst genom laggärningar (försök att uppnå egenrättfärdighet grundad på egna ansträngningar utifrån de regler som den Evige gett genom Moshé) utan genom tro (trohet till Honom som ger nåd).

- Jeshuas försoningsdöd och uppståndelse är enda grunden för alla människors frälsning.

- Vi tror inte att den Evige ändrar på sig från en tid till en annan.

- Vi förkastar dispensationalismen som teologiskt tolkningssystem. Den Evige använder samma principer för att verka genom alla tider. Därför är läran om lagens tidsålder och nådens tidsålder en villolära. Abel, Noa, Abraham, David och Esra blev alla rättfärdiga genom tro på den Eviges nåderika förlåtelse och trofasthet i förbundet.

- Det finns bara ett enda gudsfolk, Israel, som består av dem som blivit födda in i - eller konverterade till - omskärelseförbundet, samt av dem som blivit inympade i Israel genom Andens kraft i det nya förbundet i Messias blod. Det finns olika grupper inom Israel som befinner sig på olika andliga nivåer.

- Vi tror att alla de förbund som den Evige slutit har gällande kraft idag.

- Vi tror att det Skrivna Inspirerade Ordet (Bibelns 66 böcker) som gavs från Himlen genom människor har ett enhetligt budskap och i sin originalform inte innehåller motsägelser eller framför grundläggande förändringar. En senare skrift kan inte upphäva en tidigare. Det innebär att all skrift måste förklaras av annan skrift.

- Det s.k. ”Nya Testamentet” har inte upphävt någon enda prick av det s.k. ”Gamla Testamentet”.

- Varken Messias Jeshua eller Paulus skapade en ny religion.

- Det s.k. ”Nya Testamentet” är inte grunden för en ny religion.

- Kristendomen utgör ett avsteg från den bibliska Tron (biblisk judendom).

- Det nya förbundet i Messias blod är inte instiftat med hedningar utan med Israel. De omvända hedningarna som blivit inympade i Israel får del av det nya förbundets välsignelser men bildar inte en separat enhet (kyrka, församling) vid sidan av eller som ersättning för Israels folk.

- Det som kallas "lagen" är Guds Eviga Ord och kommer att gälla i dess nuvarande form tills himmel och jord förgås.

- Den Eviges Instruktionsbok ("lagen"), de 5 Moseböckerna, gäller för alla Israels fysiska ättlingar som är inom abrahamsförbundet.

- Den hedning som lämnar sina avgudar och deras kulturella riter och traditioner, omvänder sig från sin synd och tar till sig den Eviges budskap om Israels Messias och erkänner honom som sin Herre och tar emot effekterna av hans försoningsdöd och fysiska uppståndelse blir frälst och inympad i Israels folk.

- Lagen ger inte frälsning, det gör den Evige, genom Messias. Men lydnad för vissa bud i lagen är en förutsättning för frälsning, som att tro att Israels Elohim är den ende Elohim som finns och tro på den utlovade Profeten, som är Messias Jeshua.
Många bud i lagen tjänar till att man som frälst kommer in i ett högre andligt liv (helgelse). Somliga bud gäller bara för det fysiska Israels folk, i Israels land. En del bud gäller för alla människor, exempelvis buden om att inte mörda eller begå äktenskapsbrott m.m.

- För de inympade gäller inte hela Toràn ("lagen") utan enbart vissa delar av den.

- Två eller tre vittnen i bibeltexten måste ligga till grund för all lära.

- Moseböckerna är grunden för all skriven uppenbarelse, Jeshuas undervisning måste därför gå i linje med Moshè för att han skall kunna erkännas som Messias. Den lära som tolkar Paulus undervisning så att den står i motsatsförhållande till Moshè eller mot Jeshua måste omedelbart förkastas.

- Paulus var Messias sändebud (apostel) och lärde enbart det som Messias gav honom. Hans undervisning om "lagen", som den Evige gav Israel genom Moshè, kan därför inte stå i motsatsförhållande till Messias undervisning om samma lag. Paulus undervisning måste tolkas i ljuset av Moshè och Jeshua, inte tvärt om.

- Det finns ingen progressiv uppenbarelse som fördunklar, förkastar eller ändrar tidigare uppenbarelse, bara förtydligar.

- Grundläggande läror kan inte bygga på översättningar av det skrivna Ordet utan måste ta hänsyn till betydelserna av de termer som används på originalspråket för att inte bli missvisande.

- Uttryck som ”Gud”, ”Guds Son”, ”den helige Ande”, ”Messias/Kristus”, ”ordet”, ”tro”, ”lag”, ”frälsning”, ”nytt förbund”, ”Herre”, ”tillbedjan”, ”rike”, ”evangelium”, ”församlingen”, ”apostel” m.fl. måste alla förstås utifrån deras hebreiska betydelse och inte från deras betydelse i något annat språk eller den förändrade betydelse de fått under senare tid.

- De bibelversar som översatts så att de uppfattas som motsägande Bibelns huvudlära - vilken har sin utgångspunkt i Moshè och Profeterna och som går vidare genom Skrifterna och de Apostoliska Skrifterna - måste ifrågasättas och kritiskt granskas utifrån ljuset av huvudläran som inte kan förändras eller upphävas så länge himmel och jord består.