Vilken Gud talar vi om?
När vi talar om Gud så måste vi fråga oss: Vilken gud talar vi om? När muslimer i TV säger Allah, så översätter dom det med "Gud".
Då kan man fråga sej vilken gud man talar om? Är det samma Gud som Bibeln talar om? Är det Abrahams, Isaks och Jakobs Gud? Då måste vi säga: Nej, det är inte samma Gud! Man måste till och med ifrågasätta ordet Gud på svenska, om det är det bästa att använda. Varifrån kommer detta ord?
Elohim - en titel
Det ord i Tanach (GT) som brukar översättas med Gud är ordet "Elohim". Ordet Elohim är inte ett namn utan en titel, det är en funktion. Det är viktigt att vi förstår detta. Om jag säger: Jag har tre barn, alltså är jag pappa. Jag är pappa men heter Stefan. Så Gud heter inte Elohim, han ÄR Elohim! Gud heter inte Gud. Han är Gud. Att vara Elohim är en funktion, ett uppdrag. Precis som att vara advokat, eller att vara far eller mor. Det är en titel som talar om ett speciellt uppdrag eller funktion som den personen har, men det är inte hans namn. Gud har ett personligt namn och det stavas med fyra hebreiska bokstäver: Yod, Heh, Vav, Heh (YHWH). Detta är hans namn. Sen har han många olika titlar eller namn som motsvarar hans olika karaktärsdrag: Den Allsmäktige - El Shadai, Eliyon, Olam, Makom och alla möjliga titlar som motsvarar olika funktioner av hans sätt att regera universum.
Betydelsen av Elohim
Vi ska se på ordet Elohim. Vi läser från 1 Mos1:1: " I begynnelsen skapade Gud himmel och jord." Ordet Gud är översatt från ordet Elohim på hebreiska. Elohim står i plural och är pluralformen av Eloah. Roten till Eloah är ordet El som också är rot till ordet Allah. Det har med styrka att göra. Hebreiskan och arabiskan ligger ganska nära varandra. El betyder styrka. El i ordet Israel betyder också Gud. Så det finns fyra olika ord för Gud om man tar med pluralformen: El, Elim, Eloah och Elohim. El betyder den starke. Elim betyder dom starka. Eloah har också med styrka, kraft och auktoritet att göra. Elohim är pluralformen på Eloah.
Då kanske någon säger: "Se, här står ju Gud i plural! Alltså måste det syfta på flera Gudar. Här har vi bevis för treenigheten eftersom Elohim står i plural."
Men det finns ett problem här, och det är att i hebreiskan används verben som i franskan, att man ser på verbet om personen är singular eller plural. Verbet "skapade" står i singularform.
Så om vi skall försöka översätta det ordagrant så blir det: "Gud(arna) skapade himmel och jord". Eftersom verbet står i singularform så säger judarna att Gud visar hela universum redan i den första versen i Bibeln att det inte finns många gudar, utan bara en enda Gud. Trots att Elohim står i plural så är det verbet som visar att Elohim är en. Då kan man fråga sej varför Elohim då står i plural?
Fiskavguden Dagon kallas för Elohim
Låt oss läsa 1 Sam 5:7: När invånarna i Asdod såg att detta hände, sade de: "Israels Guds ark får inte stanna hos oss, för hans hand är tung över oss och vår gud Dagon."
I texten står det: "vår gud Dagon." Det är samma ord som används här, nämligen Elohim. Varför har dom inte översatt det med "våra gudar Dagon?" Därför att det bara finns en Dagon. Men det är samma ord i hebreiskan, Elohim.
Så ordet Elohim används som de svenska orden som har pluralform fast det betecknar bara en enda. Till exempel, byxor, glasögon. På hebreiska finns ordet majim (vatten), som även det är plural. Så man använder pluralformer i hebreiskan och även i svenskan, trots att man bara talar om en enda. När Bibeln använder pluralformen Elohim så förstår vi att det inte behöver betyda att det handlar om flera personer.
Pluralformen Elohim används till att beteckna storhet och makt. Man ansåg tydligen att guden Dagon hade en sådan makt att det var ett uttryck för hans storhet att använda pluralformen Elohim.
Avguden Baal kallas för Elohim
Likaså ser vi när Elia driver med Baalsprofeterna.
I 1 Kon 18:24 står det skrivet: "Därefter må ni åkalla er guds namn, men jag skall åkalla HERRENS namn. Den gud som svarar med eld, han är Gud."
Här används ordet Gud tre gånger. Det står så här: "Därefter må ni åkalla er Elohim namn...". Här används alltså Elohim som beteckning på Baal. "...men jag skall åkalla HERRENS namn. Den Elohim som svarar med eld, han är Elohim".
Vi ser här att Elohim-titeln används både på Baal (som betecknar en enda) och Israels Gud. Vi kan alltså inte säga att eftersom Elohim är plural så måste det betyda att det handlar om mer än en Gud, eller en Gud i flera personer. Det skulle kunna vara så, men vi har inte tillräcklig grund för att kunna säga det.
Ordet Elohim används alltså om den Allsmäktige Guden. När jag säger "den Allsmäktige", så menar jag Han som sitter utanför sitt universum, Han som har skapat allting. Han är Abrahams, Isaks och Jakobs Gud. Han är Israels Gud! Elohim skapade himmel och jord. Det är skaparen, den Evige, Odödlige som inte kan förändras.
Änglarna kallas för Elohim
Elohim används också på änglar. Ordet Elohim översätts ibland med änglar.
Psalm 8:6: "En liten tid lät du honom vara ringare än Gud".
I 1917 års översättning så står det gudaväsen. Ordet här är Elohim.
Om vi går till Hebréerbrevet 2:7, så skall vi se hur man översatte det till grekiska i Septuaginta, från den hebreiska texten. Det är nämligen Septuaginta som Kungliga Kodens (NT:s) citat är hämtade från. Det här är ett citat av Psalm 8 och det syftar på Jeshua. Vers 7: "En liten tid gjorde du honom ringare än änglarna." Man har alltså översatt ordet Elohim med "änglarna".
Vi ser i Shauls (Paulus) utläggning av denna text att det handlar om änglar, vers 9: "Men Jeshua, som för en liten tid gjordes ringare än änglarna, honom ser vi nu krönt med härlighet och ära..." .
Så ordet Elohim i Psalm 8 översätts med änglar i Hebréerbrevet 2:7. Elohim kan alltså betyda också änglar, inte bara den Allsmäktige.
Kom ihåg att Elohim är en titel, en funktion. Änglarna har funktionen av att vara Elohim. Titeln Elohim står för en funktion i den högsta domstolen, den högsta domaren. Elohimtiteln har med dom att göra, att skipa rättvisa. Det har också med kraft och auktoritet att göra. Den auktoriteten har den högste Elohim delegerat till lägre Elohim, som i detta fall är änglar, men auktoriteten kommer från högsta ort. Därför kallas änglar också för Elohim. Så länge dom underordnar sej den fullmakten så är det som om det vore den Evige själv som gör det som utförs av dem. Det är precis som när ambassadörerna agerar i olika länder. De är sändebud för en större makt.
Ordet ängel heter malach på hebreiska, som betyder sändebud. Det kan både vara en övernaturlig varelse eller en människa som kallas för malach, ängel.
Avgudar kallas för Elohim
Psalm 97:7: "På skam skall alla de komma som dyrkar avgudabilder och skryter med sina maktlösa gudar. Alla gudar (Elohim) skall tillbe honom."
Och i Hebréerbrevet 1:6 används denna Psalm och applicerar den på Jeshua: "Och när han låter den Förstfödde träda in i världen, säger han också: Alla Guds änglar skall tillbe honom."
Det är Psalm 97:7 som citeras här. I Psalm 97 har man översatt: "Alla gudar skall tillbe honom".
Men i Hebr1:6 har man översatt: "Alla Guds änglar skall tillbe honom."Vilket är det rätta? Båda delarna! Det finns bara en Gud som är den Högste, men han har delegerat sin auktoritet. Då får dom delegerade samma epitet, Elohim, dom kallas för Gud i den hebréiska texten. Kom ihåg att ett hebreiskt ord kan ha flera betydelser.
Låt oss titta på 2 Kor 4:4. Jag vet att den här texten citeras i ett sammanhang som vi
absolut inte vill ha att göra med, men sanning är sanning var den än sägs. "Ty denna tidsålders gud har förblindat människorna.." Här talas det om satan. Satan kallas alltså för gud fast han är en ängel, en fallen sådan. Det står också i Johannes brev att "Hela världen är i den ondes våld."
Det vill säga, att han utövar auktoritet och kraft i den onda världen som inte följer Herren. Han är denna världens elohim.
Bibeln varnar oerhört starkt för avgudadyrkan. Dels att det är en skymf mot Skaparen, men också för att man blir andligt besmittad så fort man böjer sej för någon som har en koppling till någon andlig varelse som är en fallen ängel. Det kan vara satan själv i vissa fall. Det verkar som att guden i Ekron, Baalsebub, var satan själv, för Jeshua använder ordet belsebul om de onda andarnas furste. Baálsebub betyder flugornas herre.
I 2 Mos 12:12 ser vi att Herren skulle döma Egyptens alla gudar: "Över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom", och här är det också ordet elohim. Över Egyptens alla elohim skall jag hålla dom säger den högste Elohim. Säger Yod, Heh, Vav, Heh.
I 2 Mos 20:3: "Du skall inte ha andra Gudar vid sidan av mig." Det är också ordet Elohim. Så här ser vi att ordet Elohim används också på avgudar.
Mose kallas för Elohim
I 2 Mos 4:16 talar Gud till Mose: "Han (Aron) skall tala i ditt ställe till folket. Han skall vara som en mun för dej och du skall vara som Gud för honom."
I den här översättningen (Sv. Folkbibeln) står det att Mose skall vara "som Gud", men ordet "som" finns inte i den hebreiska texten. Du skall vara Gud, säger den Allsmäktige till Mose. Här används ordet Elohim. Du skall vara Gud säger den Allsmäktige till Mose, och Aron skall vara din profet. Vad betyder då detta för en jude eller för en som levde på Jeshuas tid? Att Mose blev upphöjd och fick samma väsen (homousis) som den Allsmäktige? Nej, han fick delegerad auktoritet.
I 2 Mos 7:1 står det skrivet: Men HERREN sade till Mose: "Se, jag har satt dig att vara som Elohim (Gud) för farao och din bror Aron skall vara din profet."
Nu har vi då två texter som vittnar om att en människa kan vara elohim.
Gud bevare oss för att sprida det här på ett felaktigt sätt!
Här står alltså att Mose är Gud. Mose är alltså elohim när det gäller förhållandet till farao. Han fick fullmakt från den allra Högste att vara detta. Så när Mose gick in i faraos palats så var det den Allsmäktige som gick in genom honom, för han representerade den Allsmäktige. Och när Mose talade så var det den Allsmäktige som talade genom hans mun. När Mose räckte ut staven över havet så säger HERREN i himmelen: "Jag sträckte ut min stav." Det var ingen skillnad mellan dem för det var ett samarbete. Det var ett representantskap. Men vi kan ju inte säga att Mose är Gud i den bemärkelsen att han skulle vara den Allsmäktige. Men han hade den funktionen vid det tillfället, att handla i HERRENS Namn.
Så Elohim kan också användas på människor, men gå nu inte härifrån och säg att jag har undervisat att Gud är Gud och änglarna är Gud och avgudarna är Gud och Satan är Gud och Mose och människor är Gud! När vi använder ordet Gud i svenskan så tänker vi bara på den Högste Skaparen, men vi har sett att Elohim också kan syfta på andra än den Allsmäktige. Det är väldigt svårt att översätta Bibeln så att inte missförstånd uppstår. Biblisk teologi måste skapas utifrån den hebreiska grundtexten. Man måste alltså förstå det hebreiska tänkandet och se hur det speciella ordet används i de hebreiska Skrifterna.
Mänskliga domare kallas för Elohim
Vi läser i 2 Mos 22:8: "Skulle tjuven inte bli ertappad, skall husets ägare föras fram inför Gud, för att det skall fastställas om han har förgripit sig på sin nästas egendom. Om det blir fråga om olagligt tillgrepp - det kan gälla oxe eller åsna, får eller kläder eller något annat som har gått förlorat - och någon påstår att det är så, skall båda parternas sak komma inför Gud. Den som Gud då dömer skyldig skall ersätta den andre dubbelt."
Om man läser detta i den spanska Bibeln så står det inte att de skall komma inför "Gud", utan man har översatt det med "domare". Den översättningen stämmer mer överens med den judisk/hebreiska förståelsen av texten. Här talas det alltså domarna i Israels olika städer. De är satta som landets ledare för att döma i olika rättssaker. I det här fallet gäller det en stöld. För att veta hur man skulle döma om tjuven ertappas, så gick man till domarna i staden. Det är så som det översätts i den spanska Bibeln och så förstås denna text av judiska tolkare.
Ordet Gud i denna text är alltså Elohim och det är fråga om mänskliga domare i Israel som har fått fullmakt från Israels Helige till att döma ifråga om lag och rätt i landet, därför kallas dom för Elohim.
Detta ser vi också i Psalm 82:"Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom."
Hur skall vi reda ut det här om det bara finns en Gud? Vad är det för gudaförsamling, och bland vilka gudar håller han dom? Översättarna har det inte lätt. Hur skall man förklara det här på svenska?
"Hur
länge skall ni döma orätt och vara partiska för de
ogudaktiga? Sela.
Skipa rätt åt den fattige och faderlöse, låt den betryckte och utblottade få rättvisa! Befria den fattige och nödställde, rädda honom från de ogudaktigas hand! De vet ingenting och förstår ingenting, de vandrar i mörker, jordens alla grundvalar vacklar. Jag har sagt att ni är gudar, ni är alla den Högstes söner. Men ni måste ändå dö som människor dör, och falla som var furste faller. Grip in Gud, håll dom över jorden, ty alla hednafolk är din egendom."
|
Vilka är då alla dessa gudar? Jo, det är människor, domare, ogudaktiga ledare i nationerna och därför står HERREN själv i "gudaförsamlingen" och säger: "Sluta upp att vara ogudaktiga och behandla inte ert folk på det där sättet."
Man skulle också kunna tänka sej att det är änglar det talas om. Att det är andefurstar som då skulle stå över olika nationer och som inte har något vett och som kommer att dö som människor dör, men jag tror snarare att det talas om människor.
Jeshua citerar den här texten i Joh 10:34:
"Jeshua svarade dem: Står det inte skrivet i er lag: Jag har sagt att ni är gudar? Om han nu kallar dem som fick Guds ord för gudar - och Skriften kan ju inte göras om intet - hur kan ni då säga till honom, som Fadern har helgat och sänt till världen: Du hädar, därför att jag sade: Jag är Guds son."
Gudarna i Psalm 82 kallas för "den Högstes söner", det är en funktion. Det är inte "homousis", samma substans det talas om här. När det talas om "Guds Son" eller "Guds söner" i den hebreiska kulturen (Bibeln) så syftar det på människor som har fått auktoritet att regera. Kungar kallades för Guds söner. Änglar kan man ju också i och för sig säga att de är den Högstes söner. Det står att Guds söner trädde fram inför HERREN i Jobs bok. Då talas det om de fallna änglarna bland vilka även satan var med. "Den Högstes söner" kan alltså syfta på änglar eller människor. Man kan ju diskutera vilka av dem som den här Psalmen talar om, fallna änglar eller orättfärdiga kungar och domare på jorden.
Men Jeshua sa att dom som fick Guds Ord kallas för gudar. Om det nu är änglar eller människor så ser vi att dom också kallas för Elohim, eftersom det är detta ord som används. Dom som har fått Guds Ord och på så sätt blivit beklädda med auktoritet att regera, dom kallas då för Elohim.
Jeshua Messias kallas för Elohim
Om vi då ställer frågan: Är Jeshua Gud? Ja, det är klart att han är!
Han är Elohim utifrån en hebreisk/biblisk förståelse. Vi behöver inte förklara mer eller gå in i diskussion. Bibeln lär att Jeshua är Gud? Ja, visst!
Han har fått fullmakt att regera över hela jorden. Han är den högsta domaren, han är Elohim. Frågan kommer då: Är han det i sej själv, eller har han blivit insatt i denna ställning av Fadern?
Låt oss läsa och försöka förstå Johannes 1:1 utifrån ett hebreisk/bibliskt perspektiv: "I begynnelsen var Ordet (grek. Logos som är översättningen av Davar eller Torá) och Ordet (Davar, Torá) var hos Elohim (Gud). Och Ordet var Elohim."
I den grekiska texten finns det här i Joh 1:1 en skillnad mellan de två sista Gud.
Nu skrev inte Johannes på grekiska, utan det har översatts från, troligtvis, arameiska eller hebreiska till grekiska. Arameiska och hebreiska ligger mycket nära varandra. Men eftersom Johannes var jude så tänkte han ju inte enligt den hellenistiska filosofin när det gäller logos-begreppet, utan utifrån det hebreiska davar- eller Torá-begreppet.
Det grekiska filosofiska logosbegreppet är alltså något som man fört in i bibeltexten på grund av översättningen till grekiska. Bibeln har inget med den grekiska filosofin att göra. Skall man förstå den bibliska texten måste man använda den hebreiska kultur- och tankevärlden. Logos måste alltså förstås utifrån de bibliska motsvarigheterna, davar eller Torá.
Ordet Gud på grekiska i texten: "Ordet var hos Gud", är "hoTheos". "Ho" är bestämd artikel och är satt före "Theos". Sedan står det: "och Ordet var Gud." Här saknas den bestämda artikeln, vilket innebär att det finns en skillnad mellan det första och det andra begreppet Gud, annars skulle Ordet vara den allra Högste, den Evige Guden. När det står Theos, utan bestämd artikel, syftar det på funktionen som Gud, som Elohim.
Ordet (Logos) uppfyller funktionen som högsta domare, som den som blivit insatt som regent för att döma hela världen. Det stämmer väldigt bra med Jeshuas ord: "Jag dömer inte, mina ord som jag har talat skall döma." Det är Ordet (Jeshua) som är den högsta domaren. Halleluja!
Det grekiska språket är mer definierat när det gäller begrepp. Ett ord på hebreiska kan ha flera betydelser men på grekiska är det väldigt sällan att ett ord har flera betydelser. Det finns inga versaler (stora bokstäver) i hebreiskan och inte heller i grekiskan, men på svenska kan vi göra en viss distinktion genom att använda versaler. Men vi ser här att grekiskan istället använder en bestämd artikel för att skilja mellan den Högste Guden och Ordets funktion.
Så det skulle vara mer rätt att översätta denna vers på detta sätt: "Ordet var hos Gud, och ordet var gud". Då blir Gud med stor bokstav den Allsmäktige, Allrådande Guden och gud med liten bokstav blir funktionen att vara Gud som Ordet fick, eller som Ordet var.
