Gäller de tio budorden för alla Guds barn?

Hur går det då med sabbatsbudet?

Sabbaten kommer inte från Sinai, utan ända från skapelsen. Den gavs till Adam och Eva från början, och därför gäller den hela mänskligheten. Sabbatsbudet är en av de grundläggande reglerna för att människan skall fungera ordentligt. I sabbaten ligger tre grundläggande saker: välsignelse, helgelse och vila, (se 1 Mos. 2:3).

 

Efter uttåget ur Egypten förstärktes sabbaten till att bli ett förbundstecken mellan YHWH och Israel, 2 Mosebok 31:12-17. I Matteus 5:17-19 ser vi att Messias inte kom för att upphäva sabbatsbudet.

Sabbatsdagen blev helgad av Skaparen från början. Det innebär att den blev avskild till att vara en annorlunda dag. Den är också till för att helga människan, d.v.s. hjälpa henne att ta en dag i veckan till att avskilja sig och ägna sig åt Herren på ett annorlunda sätt än under resten av dagarna.

 

När vi firar sabbat påminns vi om tre saker: Skapelsen, Friheten från slaveriet i Egypten och Frälsningen genom Messias' död och uppståndelse.

 

Enligt vad jag förstår, är frågan om sabbaten inte så avgörande för före detta hedningar, som genom Messias blivit inympade i Israel, som för de infödda israeliterna. Men den är inte heller förkastlig. Var och en bör söka Herren för att hitta vägen för sin familj.

 

Om man däremot ändrar på YHWH's kalender och säger att Herrens dag är söndagen, så är man ute på hal is. Den som gör det kommer att bli kallad för liten i Guds Rike, enligt Messias, (se Matteus 5:17-19)!

 

Om man nu samlas på söndag förmiddag till "gudstjänst" så visar man att man i praktiken har ersatt sabbaten med söndagen och följer så en katolsk tradition som hävdar att Kyrkan har ersatt Israel och att söndagen har ersatt sabbaten som Herrens dag. Katolska Kyrkan anser sig ha makt att ändra

heliga tider och stunder i den Eviges kalender, och har därför, nästan tre hundra år efter Jeshuas (Jesu) tid, ändrat på sabbatsfirandet och infört söndagsfirandet i stället, (jfr Daniel 7:25).

 

Skall vi följa den katolska traditionen eller Messias' Ord?

 

Ingen frälsning i sabbatsbudet

Nu ligger det inte någon frälsning i om man vilar på sabbaten, söndagen eller inte alls. Det är snarare en fråga om att i praktiken visa vem som bestämmer över den troende individen och församlingen. Jeshua sa att Han är Herre över sabbaten, och när vi håller sabbaten erkänner vi att Jeshua är Herre över all vår tid, (Matteus 12:8).

 

I Apostlagärningarna kapitel 15 finns riktlinjer för vad som gäller för de hedningar som omvänt sig från sina synder och tagit emot Israels Gud genom Messias död och uppståndelse. I vers 21 ser vi att de är välkomna att vara med på den judiska undervisningen i synagogorna på sabbaterna. Det ser alltså ut som att de fyra buden som nämns i Apg. 15 ligger till grund som minimiregler för att de omvända hedningarna skall kunna vara med i den judiska messianska gemenskapen, församlingen.

Men de är inte de enda reglerna som gäller för dem. Att ha andra gudar, ljuga, stjäla, mörda och begå äktenskapsbrott, plus en massa andra regler gäller även för dem. De fyra regler som där nämns verkar vara ett sammandrag av de 7 grundregler som, enligt rabbinsk undervisning, gavs till Noa och hans söner, och som gäller för alla människor. Det är inget fel om de omvända hedningarna lever efter de visa bud som gavs till Israels folk vid Sinai berg. De är goda regler givna av en god Far till

sina älskade barn för att det skall gå bra för dem. Däremot finns det regler som inte är obligatoriska för de omvända hedningarna som kommer in i Israel. De är fria att leva efter de bud som finns i Torá så mycket de upplever att Anden leder dem till, (se Apg. 15;Rom. 2:26-27).

 

Människan behöver vila en dag i veckan. Därför är även den som är främling i Israel beordrad att hålla sabbaten tillsammans med de infödda israeliterna, (2 Mos. 20:10).

 

Sabbaten för med sig en inbakad välsignelse som den omvände hedningen får del av om han väljer att hålla den. Den som vilar en dag i veckan, vilken som helst, blir lite välsignad. Men den som vilar på sabbaten blir extra välsignad, eftersom det finns en speciell välsignelse för sabbaten, enligt 1 Mosebok 2:3.

 

 

Sabbatsfirande

Trots att budet om att vila på sabbatsdagen är en av de tio, och som gäller för alla troende, är inte firandet av sabbaten ett måste. Det står skrivet att vi skall tänka på sabbaten, (2 Mos. 20:8), hålla

sabbaten, (5 Mos. 5:12), vila på sabbaten, (2 Mos. 23:12) och samlas till möte på sabbaten (3 Mos. 23:1-3). Men det står inte hur sabbaten skall firas, bara att vi skall "göra" sabbaten, (5 Mos. 5:15 enl. heb.). Det innebär att Ha-Shem (Namnet) har gett sitt folk frihet att söka sig fram till ett sätt att fira sabbaten.

 

Det judiska folket har genom årtusendena kommit fram till ett sätt att fira sabbaten.

 

Man har då valt att börja sabbatsfirandet med att tända två ljus, innan solen går ner den 6:e veckodagen (fredagen). Det innebär att det är det sista "arbetet", d.v.s. ingreppet i skapelsen, som husmor gör i hemmet innan vilodagen börjar. Enligt Torá får man inte göra upp eld på sabbaten,

(2 Mos. 35:3), och det är anledningen till att modern tänder två vita ljus innan sabbaten börjar.

 

Sabbatsbordet är dukat med en fin vit duk, det finaste porslinet, kiddushbägaren av silver och med två chalot (sabbatsbröd) eller annat helt bröd. Efter att husmor tänt sabbatsljusen och läst en välsignelsebön, sjunger familjen sånger tillsammans. Alla är klädda i sina finaste kläder. Husfadern, som är familjens präst, leder hela ceremonin och fortsätter med att välsigna sin fru med

Ordspråksboken 31:10-31. Därefter ber han att sönerna skall bli som Efraim och Manasse och döttrarna som Sara, Rebecka, Rakel och Lea och uttalar sedan den prästliga välsignelsen över dem, (4 Mos. 6:22-27). Därefter läser fadern Kiddush över vinbägaren som fyllts till kanten med rött vin. Först välsighar han Herren som skapar vinrankans frukter och därefter följer en lång välsignelse som handlar om sabbatsdagen. Han tar sedan en klunk och delar med sig till sin förstfödde son som sitter på hans högra sida. Ofta säger han några välsignande ord över honom. Sonen ger sedan bägaren vidare till nästa broder och uttalar en välsignelse över honom. Bägaren går sedan vidare till modern, som sitter mitt emot fadern och sedan till döttrarna som sitter till höger om mamman. Var och en dricker av bägaren och skickar den vidare tillsammans med en välsignelse. Till slut kommer den tillbaka till fadern som dricker upp det sista i bägaren. Därefter går man ut i köket och tvättar sina händer genom att hälla vatten över varje hand tre gånger. Därefter lyfter var och en sina händer och välsignar YHWH som befallt oss att lyfta händerna. Alla är sedan helt tysta och går och sätter sig vid bordet.

 

Fadern tar av den fina duken som ligger över de två flätade sabbatsbröden, lyfter dem upp inför YHWH och välsignar Honom som låter bröd växa upp ur marken. Därefter bryter han brödet, doppar varje bit i salt och delar ut till var och en och säger: "Shabbat Shalom". Då kan man börja prata igen.

 

Så äter man en rik sabbatsmåltid tillsammans och njuter tillsammans med YHWH och Hans sabbatsänglar som kommit på besök. Efter måltiden tackar man YHWH för maten och sedan sitter man tillsammans och pratar, sjunger och är tillsammans och njuuuuuter. Vi brukar ha bibelfrågesport för barnen som får karameller när de svarat rätt.

 

Detta är ett av de många olika sätt man kan fira sabbat på. Det varierar lite med ordningen på programmet och traditionerna kan också variera en del, men i stort sett är det så här man firar sabbat i ett judiskt hem.

 

Eftersom Guds Ord lär oss att inte laga mat på sabbaten har modern gjort allt klart på sjätte veckodagen. Många låter middagsmaten stå under en speciell duk som håller den varm hela natten till sabbatsmiddagen. Vi har valt att använda mikrovågsugnen och värma maten till middagen. De ortodoxa judarna använder inte elektricitet för de menar att det är ett sätt att göra upp eld, men vi anser inte att det är så. Däremot värmer vi bara den färdiglagade maten. Vi lagar inte mat på sabbaten. Det är ett brott mot Torá, (se 2 Mos. 16:22-30).

 

Många judar anser att även hedningar får fira sabbat, men bör inte göra allt som judarna gör, för att det skall bli en skillnad mellan folken. Men eftersom Messias har brutit ner den skiljemuren och gjort oss till ett folk, anser vi att det inte är något fel att de omvända hedningarna firar sabbat som judarna, (Ef.2:14-15). Så visar de att de blivit inympade i Israel genom Messias' död och uppståndelse och har del av samma arv som de frälsta judarna, (se Jesaja 56:2-8).

 

Som familj har vi valt att följa den judiska traditionen när det gäller sabbatsfirande. Vi tycker den är bra och den ger oss även en vi-känsla så att vi känner oss som ett med Israel och det judiska folket.

 

Men, som sagt, det är inte något måste. Var och en måste söka det bästa sättet att fira sabbat i sin familj, beroende på de förutsättningar man har.

 

Sabbaten börjar vid solnedgånden på fredagen och slutar vid solnedgången på lördagen. Man brukar gå efter tre stjärnor på himlen. Då de syns har nästa dag börjat.

 

På kvällen efter sabbaten har man en cermoni som markerar att den nya veckan börjar. Den kallas Havdalah, och det betyder separation, delning. Då tar man en bägare vin, en kryddosa med välluktande kryddor och ett flätat ljus med sex vekar. Man läser en välsignelse till YHWH över var och en av dessa och ber tillsammans för den nya veckan som börjat. Den som vill gå vidare uppmanas att köpa en judisk bok som undervisar om dessa saker för att få en bättre förståelse av dem.

 

S Ketriel Blad