Joh. 21:15-17

”När de hade ätit sade Jesus till Simon Petrus: "Simon, Johannes son, älskar du mig mer än dessa?" Han svarade: "Ja, Herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "För mina lamm på bete." För andra gången frågade han: "Simon, Johannes son, älskar du mig?" Han svarade: "Ja, Herre, du vet att jag har dig kär." Jesus sade till honom: "Var en herde för mina får." För tredje gången frågade han: "Simon, Johannes son, har du mig kär?" Petrus blev bedrövad över att Jesus för tredje gången frågade: "Har du mig kär?" och han svarade: "Herre, du vet allt. Du vet att jag har dig kär." Jesus sade: "För mina får på bete.”

Denna text är speciellt intressant eftersom Johannes evangelium anses skrivet sist av alla evangelier, år 90-100 då Johannes befann sig i Efesus. Vi vet inte med säkerhet om Johannes överhuvudtaget kunde tala och skriva på grekiska, men många olika vittnesbörd indikerar att grekiskan i Johannes evangelium är en översättning från ett semitiskt språk. Nedanstående visar också på detta.

I denna text från Johannes evangelium uppmanas Petrus tre gånger att ta hand om Guds fårhjord.

Första gången: ”för mina lamm på bete”.

Andra gången: ”Var en herde för mina får”.

Tredja gången: ”För mina får på bete.”

Varför uppmanas Petrus att ta hand om fåren två gånger, men bara lammen en gång? Är får viktigare än lamm?

I den arameiska Peshitta-texten ges det en mer klar undervisning och när man studerar den arameiska texten blir det uppenbart varför ordet ”får” upprepas två gånger i den grekiska texten.

Grekiskans ord för lamm är ”arnion”.

Ordet för ett vuxet får är ”probaton”.

Men arameiskan använder tre ord i denna text för att beskriva de som Petrus skulle ta hand om. Dessa tre arameiska ord är:

”Amrea” = ungt får, alltså ett lamm.

”Aerba” = makulint får, alltså en bagge.

”Niqwa” = feminint får, alltså en tacka.

Det sista ordet är ett mycket speciellt ord som bara används en enda gång i Peshittas GT-text (Peshitta-GT är en översättning av den hebreiska texten till arameiska) och det förekommer som ”nqwa” och det förekommer bara en gång. Roten ”nqwa” betyder helt enkelt ”kvinna”, men är mycket sparsamt använt eftersom det finns andra ord som också betyder ”kvinna” och som är mer populära.

När de grekiska översättarna kom till detta mycket ovanliga ord ”niqwa”, så hade de förmodligen inte en aning om vad detta ord betydde, utan upprepade helt enkelt ”probaton” igen.

Med den grekiska texten blir Jeshuas undervisning något förvanskad.

Petrus uppmanas i verkligheten att ta sig an hela Guds hjord som består av de unga, de vuxna männen och de vuxna kvinnorna.