Inympad

Av Stig Åke Gerdvall

Rom 11:11-24: Jag frågar nu: De (judarna) har väl inte snubblat för att de skulle falla? Verkligen inte! Men genom deras fall har frälsningen kommit till hedningarna, för att väcka deras avund.

12 Och om deras (judarnas) fall innebar rikedom för världen och deras fåtalighet rikedom för hedningarna, hur mycket mer ska då inte deras fulla antal bli det?

13 Och till er hedningar säger jag: som hedningarnas apostel sätter jag mitt ämbete högt,

14 i hopp om att väcka mina landsmäns avund och frälsa några av dem.

15 För om deras förkastelse innebar världens försoning, vad ska då deras upptagande innebära om inte liv från de döda?

Varning för högmod

16 Om förstlingsbrödet är heligt, är hela degen helig. Och om roten är helig, är också grenarna heliga.

17 Men om nu några av grenarna har brutits bort, och du som är en vild olivkvist har blivit inympad bland dem och fått del av det äkta olivträdets näringsrika rot,

18 då ska du inte förhäva dig över grenarna. Om du förhäver dig ska du veta att det inte är du som bär roten utan roten som bär dig.

19 Nu invänder du kanske: "Grenarna bröts bort för att jag skulle ympas in."

20 Det stämmer, de bröts bort på grund av otro, men du är kvar genom tron. Var inte högmodig, utan bäva.

21 För om Gud inte skonade de naturliga grenarna ska han inte heller skona dig.

22 Se här Guds godhet och stränghet: stränghet mot dem som föll, Guds godhet mot dig om du blir kvar i hans godhet. Annars blir också du bortskuren.

23 Men även de andra kommer att ympas in ifall de inte blir kvar i sin otro, för Gud har makt att ympa in dem igen.

24 För om du blev bortskuren från vildoliven som du av naturen tillhörde och mot naturen inympad i ett äkta olivträd, hur mycket lättare ska då inte de naturliga grenarna ympas in i sitt eget olivträd?

Kommentar: Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker (hedningarna) eller i Guds församling. 1 Kor 10:32

All Paulus undervisning utgår från dessa tre grupper. Så länge denna tidsålder varar kommer dessa tre grupper att bestå inför den Evige. Alla människor tillhör någon eller några av dessa grupper.

Det äkta olivträdet utgör inte judarna som folk, eller Israels folk. Detta ser vi av det faktum att äkta grenar blir bortbrutna ”om de inte tror”. Att judar inte tror på Jeshua, och därmed blir bortbrutna innebär inte att de inte längre är judar eller tillhör det judiska folket.

Om det äkta olivträdet inte är det judiska folket, judarna, återstår bara ”Guds församling” eftersom det uppenbarligen inte är hedningarna.

När vi nu vet att det äkta olivträdet är Guds församling, så förstår vi också att roten inte är patriarkerna utan Messias. Guds församling och Jeshuas församling är samma sak. Det är genom Messias som den livgivande saven når alla grenar, de naturliga såväl de inympade.

De naturliga grenarna i det äkta olivträdet tillhör i det naturliga den andra gruppen det judiska folket men också i det andliga Guds församling. Alla de heliga under det gamla förbundet är naturliga grenar i det äkta olivträdet. Dessa väntar liksom vi på uppståndelsen vid Messias återkomst.

Att tillhöra det äkta olivträdet är detsamma som att vara ”i Messias”. Messias är alltså det äkta olivträdet. Hedningar som inympas i det äkta olivträdet utgör etniskt (naturligt) gruppen hedningarna, samtidigt som de i den andliga dimensionen tillhör Guds församling. I det andliga (i Messias) är jude och hedning ett, men i denna världen tillhör den pånyttfödde juden också gruppen judar och hedningen tillhör också gruppen hedningarna.

Varken Paulus eller någon annan apostel har någonsin antytt att den pånyttfödde hedningen tillhör det judiska folket eller har blivit någon annan stam typ Efraim. Detta klargjordes en gång för alla på apostlamötet. Att inte hålla sig till detta leder till splittring och osundheter i tron.

Ef 2:11-22: Kom därför ihåg hur det var tidigare: ni var födda som hedningar och kallades oomskurna av dem som kallar sig omskurna, med den omskärelse som görs på kroppen av människohand. 12 På den tiden var ni utan Messias, utestängda från medborgarskapet i Israel och utan del i förbunden med deras löfte . Ni var utan hopp och utan Gud i världen. (Detta är en beskrivning av gruppen ”hedningarna”)

13 Men nu, genom Messias Jeshua, har ni som tidigare var långt borta kommit nära genom Messias blod.

14 Han (Jeshua) är vår frid, han som har gjort de två (den pånyttfödde hedningen och den pånyttfödde juden) till ett och rivit skiljemuren , fiendskapen. I sin (Jeshuas) kropp

15 har han satt lagen ur kraft med dess bud och stadgar, för att i sig själv (Jeshua) göra de båda (pånyttfödda judar och pånyttfödda hedningar) till en enda ny människa och så skapa frid.

16 Så skulle han försona de båda med Gud i en enda kropp genom korset, där han dödade fiendskapen.

17 Han har kommit och förkunnat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära.

18 Genom honom har vi båda (pånyttfödda judar och pånyttfödda hedningar) i en och samme Ande tillträde till Fadern.

19 Därför är ni inte längre gäster och främlingar, utan medborgare med de heliga och medlemmar i Guds familj.

20 Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv.

21 I honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren,

22 och i honom blir också ni sammanbyggda till en boning åt Gud genom Anden.

Kommentar: Vers 11. Paulus uppmuntrar de troende hedningarna som var oomskurna i det fysiska, att de nu var omskurna i hjärtat.

Vers 12. Innan hedningen kom till tro på Jeshua saknade denne medborgarskap i Israel och hade ingen del i Israels förbund och löfte. Hedningen har inget förbund med Gud, han får genom Messias del av Israels förbund. Löftet är löftet om det eviga livet. Han var dessutom utan Gud och hopp i världen.

Vad menar Paulus med ”medborgarskap i Israel”? Finns det inte här stöd för att påstå att den pånyttfödde hedningen tillhör Israels folk, det fysiska Israel? Paulus är konsekvent, han säger här inget som motsäger det han skrev i Rom 11 att Olivträdet är Guds församling. Guds församling är också Israel, det Israel som är byggt på klippan Messias. Det är ett Israel vars ursprung finns i det himmelska, ett andligt Israel. Detta ser vi också av vers 19 som säger att vi är medborgare med de heliga (under alla tider) och medlemmar i Guds familj.

Vers 13. Genom Jeshua Messias har hedningen kommit nära. Han har kommit så nära att han fått del av samma löften som getts till Israel.

Vers 14. Genom Jeshua har den pånyttfödde juden och den pånyttfödde hedningen blivit ett i Messias. Idag med den kristna historien som bakgrund förstår vi inte det revolutionerande i att hedningen fått del av Israels förbund. För många är detta självklart, men på Paulus tid var detta sprängstoff.

Vad avser Paulus med skiljemuren? Skiljemuren som fanns runt templet var det som hindrade hedningen från att delta i judarnas tempelgudstjänst. Genom Jeshua Messias har hedningarna fått samma tillträde till den Evige som den pånyttfödde juden. I Messias finns alltså ingen skillnad mellan jude och hedning. Inte heller är det skillnad mellan slav och fri eller man och kvinna. Observera att detta gäller endast i Messias. Utanför Messias är det skillnad på jude och hedning och vi skiljer mellan män och kvinnor. Gud har satt upp en mur runt Israels folk för att det skall bevaras åtskilt från de övriga nationerna i denna tidsålder. Det är omskärelseförbundet och torahn som utgör denna gräns. Messias har inte förenat hedningen med det judiska folket. Det är här som vissa tänker fel. Den högsta identiteten vi har som pånyttfödda är att vara i Messias. Detta gäller även den pånyttfödde juden. Guds församling är en unik skapelse genom Messias och att tillhöra den gruppen är det högsta man kan komma. Vi har löfte om att bli Guds arvingar och Messias medarvingar. En högre status kan man inte få.

Vers 15. Denna vers är svår att förstå, men detta är min förståelse. Det ord som översatts med ”satt lagen ur kraft” är ordet ”katergesas” i grekiskan. Det ordet betyder också ”göra arbetslös” eller ”göra overksam”. Messias död och uppståndelse har som syfte att skapa en ny människa, en himmelsk andlig människa. När det gäller skapandet av denna nya människa ”i Messias” har lagen med dess bud och stadgar gjorts arbetslös eller overksam. Lagen gavs till Israels folk för att gälla på jorden i det naturliga under denna tidsålder. Därför har lagen ingen relevans till den nya människan som är himmelsk. Men innan vi nått fullkomningen har lagen i olika grad relevans för jude och pånyttfödd hedning i denna tiden.

Med denna grund blir det också lättare att förstå Paulus övriga undervisning, t ex att vi dött bort från lagen. Den nya människan i Messias är något så ofattbart stort. Varje bekännelse till något annat är en degradering av det Gud gjort i Messias.

Man kan se de fyra evangelierna som vackra färgkort på Jeshuas liv och verksamhet. Paulus undervisning kan i stort sett ses som röntgenbilder. Han sysslar mest med den andliga människans liv. Det är djupgående undervisning av en lärd rabbin som är lätt att missförstå, enligt aposteln Petrus.

Vers 16. Jeshua försonar ”de båda”, d v s judar och hedningar med Gud och dödar fiendskapen som fanns på grund av synden. Offren kunde inte ta bort synden, bara överskyla temporärt, men genom Jeshuas offer blir synden för evigt sonad.

Vers 17-18. Förkunnelsen om frid med Gud genom Jeshua Messias gäller alla människor. Genom Anden har alla pånyttfödda tillträde till Fadern, han som är den ende sanne Guden.

Vers 19. Som tidigare nämnts behöver inte de pånyttfödda hedningarna känna sig som gäster och främlingar, utan tillhör Guds familj, eller hushåll.

Vers 20-22. Den byggnad eller tempel som Paulus beskriver är detsamma som det äkta olivträdet eller Gud församling. Allt är byggt på hörnstenen Jeshua Messias och på apostlarna och profeterna. Det är Anden som bygger upp denna byggnad som en gång skall stå färdig då allt underordnat sig den Evige Guden.